Kategorier
Länkar

Kidnappade datorer gräver bitcoin

Rapporter strömmar in om hur botnät används för att skapa den digitala valutan bitcoin. TechWorld frågade tre experter om det här är ett allvarligt problem, och hur man kan skydda sig.


Botnät är nätverk av datorer
 som infekterats med skadlig kod och fjärrstyrs av en central kommandoserver. Den som kontrollerar botnätet, kallad botherde, kan dels stjäla data från de smittade datorerna men också använda nätverket för att till exempel göra omfattande utskick av skräppost eller för att utföra överbelastningsattacker. Andra kan också hyra botnät per timma av botherdarna.
Att dina datorer används i botnät betyder både att de används till kriminalitet och att datacentrets resurser belastas – det kostar dig pengar. Det är svårt att upptäcka att dina datorer är kopplade till ett botnät, annat än att datorn kan gå långsammare än tidigare.

Används till valutan

Allt oftare kommer nu rapporter om att botnät används till att skapa den digitala valutan bitcoin.
Bitcoin-användare bestämmer genom konsensus vem som äger vilka valutaenheter – det finns inte någon som centralt i nätverket bestämmer eller håller reda på det. Varje transaktion sparas i en offentlig fil hos användarna så att varje bitcoin får en unik identitet och transaktionshistoria. Det sker genom en process där datorkraft används för att lösa matematiska problem. Bitcoin bygger på att användare ansluter sina datorer till det gemensamma nätverket.

Mycket beräkningsintensivt

Processandet av transaktioner kallas bitcoin mining, ”bitcoin-brytning”. Dokumentationen av de transaktioner som sker kallas för block, det är ett krypterat bevis på att en bitcoin skapats i en beräkningsintensiv process som görs tillgänglig för nätverket.
Blocket läggs till handlingarna med tidigare transaktioner, blockkedjan. Det är blockkedjan som förhindrar att en bitcoin spenderas mer än en gång per tillfälle. Belöningen för grävarna är att den som först knäcker ett matematiskt problem får ett antal bitcoin.
Varje år halveras automatiskt antalet bitcoin som ges ut till grävarna. I praktiken sätts ett tak på att högst 21 miljoner bitcoin får finnas i omlopp.

Botnät blir bitnät

Ju fler som går med för att gräva, desto svårare är det att vara först med att lösa matematikproblemet och vinna belöningen. Alltså ju mer datorkraft, desto bättre. Därför behövs fler processorkärnor, högre hastighet samt multigrafikkort, fpga-kretsar och integrerade asic-kretsar. Grävare kan använda högpresterande, specialiserade datorer som kostar omkring 45 000 kronor. De måste vara effektiva och sänka sina driftskostnader för att göra vinst.
Aktiviteten lockar också vissa att använda kidnappade datorer för att gräva bitcoin åt dem – man använder alltså botnät, då kallade bitnät. Det nyligen omtalade botnätet Zeroaccess fungerade bland annat som ett bitnät.

Sida 1 / 2
FöregåendeNästa

Innehållsförteckning