Kategorier
Länkar

Så kan 1800-talets städer bli smarta städer

Den moderna staden skapades på 1800-talet. Det märks. Den moderna staden är inte ens gjord för biltrafik.

– Styrsystemet är strängt centraliserat, säger Colin Harrison på IBM om städernas 1800-talsstruktur, som nyligen talade i Stockholm på en konferens anordnad av byggföretaget Sweco.

Centraliseringen beror mycket på så kallade naturliga monopol. Man kan rimligtvis bara ha ett system för vatten och avlopp och ett elnät. Man kan inte i en stad ha två nätverk av gator som bilisterna ska välja mellan.

Beslutsgången brukar vara därefter. Långsam, byråkratisk och hierarkisk.
Men med avancerad it är det möjligt att styra flödena på ett precist sätt.
Han beskrev hur vi nu kan följa, ofta sekund för sekund, sådant som:

  • Trafikflöde
  • Allmän säkerhet (brott, olyckor, bränder, naturkatastrofer)
  • Energiförsörjning
  • Vattenförsörjning
  • Miljö
  • Fastigheter

Sådant som med 1800-talets metoder mättes och utvärderades kanske en gång om året kan nu följas i realtid. Det gör det möjligt att styra användningen av gemensamma resurser. Man kan uppmuntra företag och hushåll att hålla igen på elförbrukningen när det är ont om el och i stället brassa på mitt i natten. Läckor i vattenledningar och sprickor i byggnader kan upptäckas innan de ställer till skada.

Och, påpekar Colin Harrison, det handlar inte bara om teknik och sensorer.

De flesta problem upptäcks trots allt först av en människa. Och alla problem är inte av den sorten som kan lösas av en reparatör.

Därför är sociala nätverk ett utmärkt gränssnitt mellan stad och medborgare.

Öppna data är nästa nyckel. Om städerna ser till att så mycket data som möjligt är tillgängliga genom programmeringsgränssnitt (api:er) kommer folk att utveckla appar som ingen byråkrat hade kommit på.

Analys av stora datamängder (”big data”) är också ett viktigt verktyg. Ofta bekräftar sådan analys vad man redan har anat, men den kan också uppdaga okända samband. Nya trender kan urskiljas tidigt.

– Behöver vi sätta ut en massa sensorer, brukar de fråga mig, säger Colin Harrison.

– Nej, svarar jag, ni har redan mer sensordata än ni kan använda.

Mest påtagligt gäller det förstås trafik. Långa pendlingsresor, trängsel på bussar, spårvagnar och tunnelbana, bilköer, jakt på parkeringsplatser är avigsidor av stadslivet. Och även om detta delvis är ofrånkomliga följder av städernas 1800-talsarv bör det vara möjligt att minska irritationen.

Dynamisk styrning av trafikflödena är möjlig i dag. Man behöver inte en gång för alla bestämma hur trafiken ska gå.

Ibland måste man förstås bestämma. En ny spårvagnslinje bör bli rätt vid första försöket.

Xerox, mest känt för sina kopiatorer, driver också konsultverksamhet med användning av avancerad dataanalys. Företaget märker förstås att användningen av kopiatorer minskar, men Xerox har en lång historia av forskning och utveckling inom andra områden.

Det berömda forskningsinstitutet Parc, som utvecklade grundprinciperna för moderna persondatorer, jobbade mycket med psykologi och sociologi. Kontorsarbetet studerades och anpassades till datorn. I dag ägnar forskare och konsulter på Xerox fortfarande mycket tid åt att minska onödigt pappersarbete på arbetsplatser, och med avancerad datateknik kan företaget nu analysera beteendet i hela städer.

När CS träffade Monica Beltrametti, forskningschef på Xerox forskningsinstitut i Grenoble, sa hon samma sak som IBM:s Colin Harrison:

– Städerna har redan mer data än de kan använda.

På de kommande sidorna hittar ni två exempel på hur det kan göras.

Sida 1 / 3
FöregåendeNästa

Innehållsförteckning